When life pushes me I push harder
Sådan kväll med Massor utav saknad efter Lilleman.. Tårarna rinner och jag vill bara ha honom här så jag kan läsa hans tillfälliga favoritgodnattsaga, sjunga "Imse spindel", "binka ärna" och "bäbä", hålla om honom tills han somnat och lyssna på hans lugna andetag och sedan pussa honom god natt innan jag själv kryper i säng.
Att det kan bli så tomt så fort när han åker..
Känns som om att jag är inne i något slags ekorrehjul där sömnlöshet, stress och trötthet löser av varandra. Få sammanhängande sömntimmar följt av långa och ofta stressiga arbetsdagar, vissa av dem utan rast, grejer som ska fixas när man kommer hem, lite tid för återhämtning, vara en bra mamma, vara en bra flickvän, vara en bra vän.
Den enda jag inte är bra mot är mig själv.
Så mycket som Jag vill göra men så lite tid.
Känner mig bara så otillräcklig ibland.
Kommentarer
Trackback
